Jag måste ju prova att mobilblogga nu nä...
Jag måste ju prova att mobilblogga nu när jag har en ny och smidig mobil :) Johanna & Frippe är här i helgen och nu mår vi bara gott! Vi väntar på att köttet ska bli klart nu så vi kan åka en sväng ner på stan. Det är superhärligt väder, varmt och skönt!!
Ett skönt beslut är taget.
Nu har det dröjt litegrann igen...:P
Iallafall så har jag i helgen tagit ett beslut som man kan säga påverkar min framtid. Inte på ett dåligt sätt tycker jag, utan på ett bra! Jag har nämligen bestämt mig för att sluta plugga.
Har känt på senaste tiden att jag har haft noll motivation. Har tvivel på om jag ens vill bli lärare längre. Tycker inte det är kul på nåt sätt att plugga, inte som det känns just nu. Så då kände jag att det enda rätta att göra då är att sluta. Är istället otroligt sugen på att börja jobba, att ha ett "normalt" liv. Ett liv där jag kan göra precis vad jag vill på min fritid istället för att måsta sitta och läsa nån tråkig kursbok. Där jag slipper all stress och ångest inför en tenta. Där jag gör det som känns rätt och bra för mig, och inte gör nåt jag tror att jag måste göra för att det förväntas av andra.
Sen jag tog detta beslut helt och hållet är det som om en tyngd har lyfts från mina axlar..det känns som att jag är så himla fri på nåt sätt! Och som det känns i mitt liv nu behöver jag den sortens frihet. Jag vill gå till ett jobb 5 dagar i veckan, göra vad jag vill på kvällar och helger, och se pengarna tryggt rulla in den 25:e varje månad. Jag är så glad och stolt att jag har lyckats tagit det här beslutet, för det var inte lätt kan jag säga. Men jag ser på det såhär: jag är ung, och har all tid i världen i framtiden att ta upp studierna igen! Antingen fortsätta på lärarspåret, eller läsa nåt helt annat. Eller kanske tillochmed läsa kurser på deltid, medan jag jobbar? Det är ju bara jag själv som begränsar vad som går att göra.
OCH - det bästa av allt...det är att jag får fortsätta på mitt extraarbete som jag började på i februari, på heltid! Lyckan är fullständig! Ett arbete som jag trivs som fisken i vattnet med, härliga arbetskamrater, roliga arbetsuppgifter...
Och så har jag ju mina nära och kära, och speciellt Anders, att tacka, för att dom stöttar mig i mina beslut, hur jag än väljer att göra. Puss på er!!!
Iallafall så har jag i helgen tagit ett beslut som man kan säga påverkar min framtid. Inte på ett dåligt sätt tycker jag, utan på ett bra! Jag har nämligen bestämt mig för att sluta plugga.
Har känt på senaste tiden att jag har haft noll motivation. Har tvivel på om jag ens vill bli lärare längre. Tycker inte det är kul på nåt sätt att plugga, inte som det känns just nu. Så då kände jag att det enda rätta att göra då är att sluta. Är istället otroligt sugen på att börja jobba, att ha ett "normalt" liv. Ett liv där jag kan göra precis vad jag vill på min fritid istället för att måsta sitta och läsa nån tråkig kursbok. Där jag slipper all stress och ångest inför en tenta. Där jag gör det som känns rätt och bra för mig, och inte gör nåt jag tror att jag måste göra för att det förväntas av andra.
Sen jag tog detta beslut helt och hållet är det som om en tyngd har lyfts från mina axlar..det känns som att jag är så himla fri på nåt sätt! Och som det känns i mitt liv nu behöver jag den sortens frihet. Jag vill gå till ett jobb 5 dagar i veckan, göra vad jag vill på kvällar och helger, och se pengarna tryggt rulla in den 25:e varje månad. Jag är så glad och stolt att jag har lyckats tagit det här beslutet, för det var inte lätt kan jag säga. Men jag ser på det såhär: jag är ung, och har all tid i världen i framtiden att ta upp studierna igen! Antingen fortsätta på lärarspåret, eller läsa nåt helt annat. Eller kanske tillochmed läsa kurser på deltid, medan jag jobbar? Det är ju bara jag själv som begränsar vad som går att göra.
OCH - det bästa av allt...det är att jag får fortsätta på mitt extraarbete som jag började på i februari, på heltid! Lyckan är fullständig! Ett arbete som jag trivs som fisken i vattnet med, härliga arbetskamrater, roliga arbetsuppgifter...
Och så har jag ju mina nära och kära, och speciellt Anders, att tacka, för att dom stöttar mig i mina beslut, hur jag än väljer att göra. Puss på er!!!
